Uutisen päiväys

26.01.2018← Takaisin

Studerandenas arbetsundersökning 2017

Juristförbundet genomför årligen en arbetsundersökning bland Finlands juridikstuderande. Undersökningen strävar till att utreda studerandenas sysselsättning under studietiden. Datan som fås genom undersökningen används som stöd i studerandenas intressebevakning.

 

Bakgrundsinfo om respondenterna

Arbetsundersökningen skickades som en personlig länk till alla 4256 studerandemedlemmar i Juristförbundets medlemsregister vars e-postadress fanns tillgänglig. Undersökningen var öppen 21.11-10.12.2017 och besvarades sammanlagt av 1016 studerande. Svarsprocenten för undersökningen blev alltså 23,87. Hela studerandefältet var väl representerat bland respondenterna.

Kön: Största delen av respondenterna meddelade att de är kvinnor (70,18 %). 29,33 % procent av respondenterna var män och fem respondenter meddelade att de är av annat kön (0,49%).

Ålder: Åldersspannet var relativt brett. De största åldersgrupperna var födda 1994 (15,55 %), 1993 (13,58 %) och 1992 (13,58 %). 15,56 % av respondenterna var födda på 1980-talet eller tidigare.   

Studiernas inledningsår och studieskede: Olika årskurser var också väl representerade: 1:a – 4:e årets studerande utgjorde sammanlagt 68,21 % av respondenterna. Endast 1,58 % hade inlett sina studier före år 2010. Också gällande studiepoäng kunde respondenterna delas in i fem ganska jämnstora grupper. Den största respondentgruppen var de som avlagt 181 - 240 studiepoäng. De utgjorde knappa en fjärdedel av respondenterna. Minst respondenter utgjorde gruppen av respondenter i början av sina studier (60 studiepoäng eller mindre), 16,73 %.  

Utbildningsenhet: I undersökningen utreddes även var respondenterna studerar. Helsingfors universitets juridiska fakultet var indelad i den finsk- och svenskspråkiga utbildningen samt Vasa enhet. Flest svar erhölls från studerande på den finskspråkiga sidan på Helsingfors universitet (310), från Åbo universitet (266) och Lapplands universitet (244). Minst svar erhölls av studerande på Åbo Akademi (25).

 

Arbete under studietiden

I undersökningen fick respondenterna besvara olika frågor beroende på om de hade arbetserfarenhet från den juridiska branschen (eller en bransch nära besläktad med den juridiska branschen) eller inte. Av dem som deltog i undersökningen hade nästan två tredjedelar (64,37 %) fått erfarenhet från den egna branschen under studietiden. 21,9 % av respondenterna hade under studietiden arbetat inom en annan bransch än den egna. Endast 13,68 % av respondenterna var utan någon som helst arbetserfarenhet från studietiden. Över hälften av dessa (58,27 %) var logiskt nog första årets studerande.  

Respondenterna som uppgav att de studerar vid Helsingfors universitet i Helsingfors hade fått förhållandevis mest arbetserfarenhet från den egna branschen under studietiden (81,82 % av de svenskspråkiga och 78,06 % av de finskspråkiga). Endast bland studerande vid Östra Finlands universitet hade bara under hälften av respondenterna arbetserfarenhet från den egna branschen (47,95 %). I de flesta fall erhölls den första arbetsplatsen inom den egna branschen under de tre första studieåren.

De som fått arbetserfarenhet från den egna branschen hade antingen arbetat regelbundet nästan hela sin studietid (40,4 %) eller åtminstone delvis också under läsåret förutom under somrarna (37 %). De som arbetat endast om somrarna utgjorde 10,4 %.

På basis av var respondenterna senast arbetat finns nästan två tredjedelar (64,3 %) av studerandenas arbetsplatser i huvudstadsregionen. Gällande de övriga studieorterna arbetade 8,9 % av respondenterna i Åbo, 2,5 % i Vasa, 2,3 % i Rovaniemi och 1,7 % i Joensuu. Övriga orter där studerandena sysselsätts är Tammerfors (2,8 %), Uleåborg (2,3 %), Jyväskylä (1,2 %) och Björneborg (1,1 %).

Advokat- och juridiska byråer sysselsätter studerande överlägset mest. Av de arbetsgivare som undersökningen tog upp sysselsätter stora byråer med över 20 jurister flest studerande. 29,7 % av respondenterna hade arbetat för en stor byrå under sin studietid. En nästan lika stor andel (28,9 %) av respondenterna hade arbetat på en liten byrå med under fem jurister. Allt som allt uppgav hälften (50,8 %) att deras senaste arbetsplats varit en advokat- eller juridisk byrå.

Också en annan traditionell juristarbetsgivare, staten, verkar stå fast bland studerande – en femtedel (19,9 %) av dem som arbetat inom den egna branschen uppgav att deras senaste arbetsplats varit en domstol, ett ministerium eller en annan statlig institution. Exempelvis organisationer, kommuner eller företag inom indrivnings- eller konsultbranschen sysselsätter endast få studerande. 

 

Att söka arbete

Lite över hälften (55,8 %) av dem som inte hade arbetserfarenhet från den egna branschen hade ändå sökt arbete från den egna branschen. Majoriteten av dessa hade sökt 1–5 platser under det senaste året, men under samma tidsperiod hade endast en liten del blivit kallad på intervju; i genomsnitt fick man endast 0,4 intervjukallelser.

I de öppna svarsfälten betonades vikten av kontakter för att få arbete. Många av respondenterna upplevde att arbetsplatser till stor del delas ut på basis av kontakter. Att få den första arbetsplatsen inom den egna branschen upplevdes av många som svårt, speciellt för dem som var i studiernas slutskede. Bristen på arbetserfarenhet upplevdes som en ond cirkel (utan erfarenhet får man inte arbete, utan arbete inte erfarenhet).

Grunderna för rekryteringsbeslut ansågs av många respondenter förbli oklara. Studerandena hoppas på att arbetsgivarna aktivare skulle informera om framskridandet av rekryteringsprocesser samt att de alltid skulle komma ihåg att meddela om ett nekande beslut.

 

Lön och arbetstid

Gällande den senaste eller nuvarande arbetsplatsen svarade en dryg tredjedel (38,9 %) att de arbetar heltid. Studerandenas arbetsavtal är ofta tidsbundna (69 %).

Medianlönen var 2183 euro i månaden hos dem som arbetade inom den egna branschen. Könet verkar inte påverka lönen nämnvärt bland studerande – skillnaden i lön mellan kvinnliga och manliga respondenter var väldigt liten, endast 20 euro till männens fördel. Juristförbundets lönerekommendationer är kända och det visade sig att det också lönar sig att åberopa dem: de som åberopat dem hade en 100 euro högre medianlön jämfört med den allmänna medianen.

Oavlönat arbete upplevdes som problematiskt. Av respondenterna utan arbetserfarenhet från den egna branschen skulle 73,8 % inte kunna föreställa sig att ta emot ett oavlönat arbete. Av dem som arbetat inom den egna branschen uppgav endast 1,5 % att deras senaste arbete varit oavlönat. Oavlönade praktikplatser sågs allmänt som ett jobbigt fenomen, men i vissa klart avgränsade situationer (kort tid, fortlöpande handledning) fick de ett försiktigt godkännande i en del respondenters svar.

De mest allmänna förmånerna vid sidan om lönen är lunchförmån samt kultur- och motionsförmån. Nästan hälften av respondenterna (44,5 %) har gjort övertid på sin senaste arbetsplats. I allmänhet ersätts övertid åtminstone med ledighet eller enkel lön.

 

Drömmar efter utexamineringen 

I undersökningen tillfrågades studerandena också om sitt intresse gentemot olika arbetsgivare (på skalan 1–5) efter sin utexaminering. Studerandenas intresse för vissa områden motsvarar inte alltid sysselsättningen under studietiden. Exempelvis domstolarna erbjuder inte värst många arbetsmöjligheter åt studerande (endast 8,1 % uppgav att de arbetat vid en domstol under studietiden), men trots det rankade studerandena dem allra högst av de givna alternativen (medeltal 3,66).

Respondenterna var också mycket intresserade av att arbeta inom advokatyren. Både arbete inom affärsjuridik samt straff- och civilrätt upplevdes som väldigt intressanta karriäralternativ. Också företag och staten sågs som intressanta alternativ. Däremot är universiteten och arbetsmarknadsorganisationer på basis av undersökningen inte värst populära alternativ. Aningen ovanför dessa placerade sig bl.a. kommunerna.

 

Slutsatser

På basis av undersökningen kan det konstateras att juridikstuderandenas sysselsättning inom den egna branschen är på en relativt god nivå. Trots att det för en del är svårt att få arbete och bristen på arbetserfarenhet förorsakar frustration särskilt då utexamineringen närmar sig är det skäl att komma ihåg att juristernas sysselsättning jämfört med andra högskoleutbildade är på en väldigt god nivå. Arbetslösheten bland juris magistrar håller på att sjunka enligt arbets- och näringsministeriets statistik och nära på alla anställs inom ett år från utexamineringen.

Allt slag av aktivitet främjar möjligheterna att få anställning. Sysselsättningen bland dem som varit aktiva inom studentföreningarna är enligt undersökningen något högre än genomsnittet. Ur de anställda studerandenas svar framgår att många fått arbete tack vare en öppen ansökan och att varje intervju eller annat tillfälle att göra sig ihågkommen hos arbetsgivaren lönar sig att ta till vara. Trots att man inte skulle erbjudas arbete just i den stunden kan en tidigare ansökan eller intervju leda till att man blir kontaktad i ett senare skede. Den svåraste tröskeln är just att få den första arbetsplatsen inom den egna branschen.